Ord

Som två stjärnor på samma himmel, vi lyser klarare när mörkret faller.

Din röst blir ekot som lugnar mitt hjärta, mitt skratt blir vinden som lyfter ditt mod.

Du är min spegel, min klippa, mitt bollplank när tankarna vänder sig fel.

Och jag är din famn, ditt rum för vila när du bara vill vara älskad.

Du är min trygghet i stormen, den som även hör mina tysta ord.

I dig har jag funnit en vänskap som känns som evighetens språk.

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är märkta *