När vi vaknade i morse bestämde vi oss snabbt: dagens mission skulle bli att ta oss hela vägen upp till bergets topp – skidbackens högsta punkt. Först behövde vi bara klara av våra respektive arbetsmöten, men så fort de var avklarade drog vi på oss skorna och gav oss iväg.
Utan att ens kika på några vandringsleder började vi gå rakt upp mot fjället. Backarna ligger fortfarande stängda för säsongen, vilket märktes direkt. Snökanonerna dundrade på i full kraft och sprutade snö. Underlaget var allt annat än jämnt; vi pulsade genom snödrivor, korsade mellan backarna och tog små omvägar genom skogen.
Ju högre upp vi kom, desto mer dimma. Man hade svårt att se var vi en skulle och utan någon plogad väg att följa blev vandringen både tyngre och mer svårorienterad. Vid ungefär 700 meters höjd stannade vi upp, tittade på varandra och insåg att det var klokast att vända om. Toppen får helt enkelt vänta till en dag med bättre sikt.
Trots att vi inte nådde hela vägen var det en riktigt bra och tung vandring.
När vi kom ner igen tog vi en liten runda på byn innan vi begav oss hem till vår bastu.
En riktigt härlig dag – och dessutom ett oväntat bra träningspass.
Åsa Maria Johannah 
Lämna ett svar