Ord


Två vägar möts, och vi valde att följas åt.

Livets mening, som bara vi förstod.

Något förändras och inte det som är vi, utan riktningen på våra steg.

Vi fortsätter men på ett annat sätt och i en annan form.

Åt samma håll men ändå olika, som två floder som söker varsitt hav.

Inte alltid bredvid, men alltid med, i det som kallas vi 🤍

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är märkta *